dynamosture

+ FN har en lång men heltäckande definition av människohandel, här uppbruten i tre delar:

Det handlar om vad som görs:

”Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer…”

… hur det görs:

”… genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person …”

… och varför det görs:

”… i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjandet ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ.”

+ När det gäller barn krävs dock inget otillbörligt medel (hot, våld, manipulation etc) för att det ska definieras som människohandel.

+ Det kan finnas många olika syften för handel med människor. Exempel: för sexuella ändamål; för avlägsnande av organ; för tvångsarbete; för krigsföring.

+ Vanliga sektorer för tvångsarbete: jordbruks-, gruv- och byggindustrin; hotell- och restaurangsektorn; hushållsnära tjänster och inom organiserat tiggeri och kriminalitet.

+ I Musikhjälpen har vi valt att fokusera på människohandel med barn.

+ Vi har också avgränsat till att fokusera på tre olika former av människohandel med barn: Sexhandel med barn; handel med barnsoldater samt handel med barnarbetare.

Hur omfattande är problemet?

+ Människohandel är världens tredje största kriminella industri efter drog- och vapenhandel.

+ Hälften av alla offer för människohandel är minderåriga, det vill säga under 18 år.

+ Varje år beräknas enligt FN minst 1,2 miljoner barn och ungdomar bli utnyttjade i den globala kommersiella handeln med barn – drygt hälften handlar om sexhandel.

+ Om man också tar med vuxna i beräkningen hamnar siffran på omkring 4 miljoner människor som utsätts för människohandel – ungefär motsvarande halva Sveriges befolkning köps och säljs varje år.

+ Runt 300 000 barn rekryteras eller utnyttjas just nu i väpnade konflikter.

+ Handeln är global: International Organisation of Migration uppskattar att 120 000 barn och kvinnor förs in i EU varje år. Två tredjedelar av dessa kommer från Östeuropa. Många som förs in i Europa kommer numera också från Västafrika, Nigeria är ett stort rekryteringsland.

Varför finns problemet?

Ett svar är: För att du kan bli snuskigt rik på det:

+ Människohandel är lukrativt – bland annat för att en och samma människa kan säljas om och om igen.

+ Den globala vinsten bara för människohandeln inom sexindustrin beräknas av ILO till över 200 mrd kronor per år. Ungefär lika stor vinst som IKEA beräknas göra – på åtta år.

… eller så kan man säga att köparna är roten till det onda…

+ En förutsättning för att människohandel ska existera är att det finns en efterfrågan, det vill säga: Någon måste vara villig att köpa den andra människan. Utan köpare – ingen handel.

+ Enligt BRÅ har till exempel 70 procent av svenska sexköpare någon gång köpt sex av kvinnor utsatta för människohandel.

… eller är det sociala missförhållanden som är roten till det onda?

+ Skit ger ofta mer skit: Sociala och ekonomiska ojämlikheter, fattigdom, krig, politisk instabilitet, ojämlika maktförhållande mellan personer och länder och brist på jämställdhet är andra faktorer som driver människohandeln.

Hur går det till?

Handeln med människor ser ut på ett oändligt antal olika sätt, ofta i gråzonen kring prostitution och
arbetskraftsexploatering, ofta utan en tydlig gräns mellan frivillighet och tvång, ytligt sett.

+ Rekryteringsmetoderna består i allt från löften om en bättre tillvaro och framtid till ren kidnappning.

+ Den första kontakten vid rekryteringen sker många gånger via personer i den brottsutsattas (personen som köps och säljs) närhet, såsom vänner, familj och bekanta, eftersom man då litar på dessa personer.

+ Den brottsutsatta reser ofta själv, utan gärningspersonerna, och med lagliga dokument – till synes av fri vilja.

+ Den brottsutsatta kontrolleras med olika grader av tvång: Ibland genom våld och inlåsning, men vanligare genom psykiskt våld och hot (till exempel om att döda mamman eller ta systern istället); genom skuld och skam (man får personerna att känna att det är deras eget fel); genom att beslagta passet; genom att ekonomiskt skuldsätta personen eller genom att sätta personen i en mer subtil beroendesituation – många gånger är upplevs människohandlaren paradoxalt nog som en av få trygga punkter i en ny miljö.

Vad görs idag?

Här är exempel på organisationer och verksamheter som Radiohjälpen stöttat tidigare:

Unga Liv Rumänien och Moldavien
Akuta kriscenter för övergivna barn och flyktingbarn och för dem som lyckas återvända från trafficking. Traumabehandling, psykosocialt stöd, utbildning, placering i fosterfamiljer om föräldrarna inte finns eller är oförmögna. Förebyggande arbete: myndighetspåverkan och attitydförändring för att förhindra att barn försvinner in i sexindustrin eller barnarbete.

Rädda Barnen Rumänien och Moldavien/Östeuropa allmänt
Långsiktig närvaro för att bland annat bygga upp lokala barnrättsorganisationer. Utbildning och påverkan och politisk lobbying för att motverka trafficking.

Skandinaviska Barnmissionen Moldavien
Program för föräldralösa och gatubarn och traffickingoffer där de försökt mobilisera lokalsamhället mot barnhandeln.

Rädda Barnen Västafrika
Stort projekt kallat Children in Migration, i spåren efter diamant- /inbördeskrig i flera länder. Här inryms alla aspekter på barnhandel: Soldater, barnarbete, prostitution, koranskolor.

Röda Korset Sierra Leone och Liberia
Arbetar framförallt med fd barnsoldater som man försöker lokalisera, rehabilitera, utbilda och slussa tillbaka till familj och samhälle.

Diakonia och IOGT NTO Norra Thailand och Burma
Arbetar mot trafficking och prostitution som särskilt drabbar barn från minoritetsfolk. Center för skydd för flickor som rehabiliteras. Skydd och stöd för gatubarn m m.

Läkarmissionen Etiopien
Bedriver sedan många år ett omfattande program mot barnarbete. Man försöker förhindra nyrekrytering, få ut barn redan i arbete, rehabilitera dem och reintegrera dem i hembyar och familjer.

Kvinna till Kvinna Liberia
Arbetar med 200 flickor som drabbats svårt av kriget, framförallts som barnsoldater. Utbildning och rehabilitering.

Bedömningsuppgift i kursen Arbetsmiljö och säkerhet

Två av målen i kursen är följande:

ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga 

ha kunskap om hur fysisk och psykisk arbetsmiljö och arbetsorganisation har betydelse för individ, företag och samhälle

Syfte:

Att redogöra för dessa modeller:

FIRO – en modell om grupputveckling

FIRO B – en modell om social interaktion

Feedback – en kommunikationsmodell

JoHaris fönster- en kommunikationsmodell som medvetandgör en grupps möjligheter

Situationsanpassat ledarskap – en ledarskapsmodell.

G

Redgör för modellernas innehåll.

VG

Ovanstående samt sätt ihop modellerna dvs på vilket sätt kan modellerna samverka med varandra

MVG

Ovanstående samt tillämpa modellerna på verkligheten. Antingen i din egen klass eller i ett annat sammanhang som du har erfarenhet av.

Hej åk 2

Här kommer de utlovade grupperna. Uppgiften är att hitta en sketch/scen där ni tar upp ämnet på ett lekfullt och gärna humoristiskt sätt. Tanken är att vi skall sätta samman scenerna till en kabaré där alla scener skall vara överdrivet positiva. Dvs. om 20 år är samhället en fantastisk plats att leva i.

Premiär kommer att vara 27:e januari så det är lika bra att sammankalla sin grupp och jobba, kanske även under de tre veckor långa jullovet.

Ni kommer att få lite mer material av mig när vi träffas.

Med vänlig hälsning

Maggan

Att vara ung i Halmstad kommun om 20 år.

Matilda, Clara och Martin: Livsstilsbaserat boende

Sara-Klara, Agnes, Douglas och Linnea: Klimat/miljö

Tove, Jimmy och Mimmi: Skola

Therese, Mergim och Miranda: Inflytande

Nelly, Kevin, Ludvig och Melinda: Hälsa, Trygghet

Kristoffer, Emma O och Erika: Arbete

Ida, Emma N, Jasmine S och Wynja: Boende, segregation.

Jasmine Arm, Saga och Jesper: Äldre och yngre.

Benjamin, Jasmine And, Malin B och Sara: Turism och upplevelser.